Då var det fredag igen… Att veckorna går så snabbt, och helgerna ska vi inte tala om. Men det är skönt att de finns!

Det har hänt lite även denna vecka. Både trevliga saker men även mindre trevliga. En otrevlig sak är att köldgraderna hållit i sig och bjudit på kallare än -20. Brrr. Men detta har även resulterat i en trevligare sak, som jag kommer till längre fram.

Måndagen började med en slutkörd Tina som inte kunde ta sig upp ur sängen. Migrän.. Sms:ade chefen om läget och att jag blev nog hemma hela dagen. När jag hjälpt Marcus med ungarna och de kommit iväg går jag och lägger mig igen. Klockan är 7.03. Jag somnar om. Blir väckt av telefonen som ringer kring 10. Man meddelar att min glasögon är klara att hämtas! Jag somnar om. Jag vaknar och känner att jag måste ta mig upp. Till min stora förvåning är klockan halv ett! 12.30!! När sov jag så länge sist? Har det hänt?

Äter lite lunch från middagen kvällen innan. Känner att jag borde.. Men lägger mig i soffan. Efter lite medicinering och vila tar jag mig upp igen. Klockan är strax efter 15 och jag vill så gärna ha mina glasögon. Jag ringer Marcus och hör om han tror Citran vill starta trots -18 grader? Jodå, prova blir svaret. Jag går ut och sätter igång bilen. Det tar några startförsök, men den går igång. Far in till Larssons Optik och tada!!

Far hem igen. På väg hem slutar fläkten gå i Citran. Det luktar bränd elektronik =/ Värme kommer det heller ingen. Shit! Kommer hem. Meddelar Marcus när han kommer hem med barnen. Usch! Men som jag sa tidigare. Kylan förde med sig något gott och det är att vi, resten av veckan, har åkt bil tillsammans. Jag följer med Marcus till hans jobb. Kör sen tillbaka till mitt. Jobbar, hämtar barn och far och hämtar Marcus. Blir mycket bil men det är så trevligt att få kvalitetstid tillsammans. Hinna prata lite =)

På tal om en till onödig och lite hemsk händelse så var det en grej i onsdags. Ture var supertrött och åmade sig gnyende i soffan. Vips föll han ur! Slog skallen i bordet, som är runt och därmed barnsäkert utan hörn(!). Han börja skrika massor och man såg att han nog slog sig riktigt illa. Jag tar upp honom och blodet rinner från ögat. Jag blir alldeles kall. Försöker kyla för ögonbrynet typ, sväller upp och blir alldeles blått. Ture bara skriker och jag kommer inte åt med kylan. Jag kan heller inte se vart det är allt blod kommer ifrån. Är det ögat? Ringer sjukvårdsupplysningen men det tar för lång tid. Ringer nummerupplysningen och begär numret till vårdcentralen i Skelleftehamn. Får en tid på en gång och vi åker dit. En syster tittar på honom och tvättar medan jag håller fast. Han får en lampa att leka med. En doktor kommer också. Men allt är tydligen bättre än det ser ut. De behöver inte sy och de tror att det kommer att läka ihop fint. Vi får åka hem. Ture är så duktig.

Lilla gubben!

Annars har det nog varit lugnt. Matar fiskarna med medicin eftersom fyra stycken har dött efter varann. Antagligen en parasit?

Nu är det helg…
Pöss