Tilda kräktes inatt.. Som tur var ropade hon på mig innan hon kräktes och sa att hon måste kräkas. Behövde bara duscha mig själv och henne och städa badrummet. Annars ingenting. Detta kring tolvsnåret. Tre timmar senare var det Ture som vaknade och kunde inte sluta hosta. Stackars lillkillen var tvungen att få både hostmedicin, nässpray och dricka vatten innan han tillslut somnade i spjälsängen nere. Jag sov på madrass bredvid. Sen vaknade han precis i vanlig ordning klockan 6 och ville se tv. Tilda kom ner och nu skulle man vara vaken… Vid halv tio gav jag upp. Gick upp och la mig och sov till 12 då lunchen var framdukad.. Dagen har bjudit på riktigt gnälliga och gråtiga barn och nu tittar de på Tingeling. Mamman försöker slappa och pappan städar källaren.

Mina barn är de underbaraste man kan ha. Jag älskar dem så otroligt mycket!

Sitter och tittar på ”Så mycket bättre” En riktigt mysig serie på tv4. Sju artister tolkar varandras låtar. Just ikväll ska tex Lillbabs tolka Petter, vilket hon gjorde så bra! =)

Det är rätt mysigt att bara sitta och mysa i täcket med värmen från brasan. Barnen verkar friskare nu. I alla fall Tilda. Hon har ju varit sjuk dryga veckan, kom tillbaka till dagis för att ett par dagar senare vara hemma igen. Sen om kräkningarna. Bytte sängkläder och madrasser flera gånger samma natt. Andra gången i sitt liv som hon är magsjuk. Så rädd hon var första gången hon vaknade av allt gegga som ville upp.. Men sista gången det hände (peppar peppar) så sprang hon själv till hinken och kräktes i den så duktigt samtidigt som tårarna rann utför kinderna. Men som sagt, idag har kräkset inte visat sig. Ture har dock börjat hosta lite mera och har varit rätt slö idag. Men jag hoppas alla är än bättre imorgon. Är så less på detta nu. Känns som om man inte gör annat än snyter näsor och ger medicin.. Barnen, alltid minst en av dem, vaknar om nätterna och är täppta i näsan eller hostar eller är bara rädda (tror Ture har börjat drömma en del). Kommer inte ihåg när jag sov en hel natt utan avbrott sist. Barnen har ju sovit hos farmor nån gång men av någon skum anledning så är dessa nätter utan barn inte felfria i alla fall.. Då kan man inte sova eller vaknar av andra orsaker. Men jag har förstått att det är så här det är när barnen är små. Man får försöka hitta stunder man kan ta igen sig på så att man orkar. För det gör man otroligt nog, orkar. Trots att det ibland känns som om någon tar bort marken under fötterna…

Idag har vi annars varit iväg för första gången på länge, hela familjen tillsammans, till Arken på solbacken. Vi frågade efter kunnig personal och fick prata med en duktig kille. Nu är jag så otroligt sugen på att köpa ett akvarium. Vet precis vart det ska stå. Det är på 260 liter och ställningen till är i typ valnöt. Neontetror, Black Molly, ett par malar.. ja det finns en hel del fiskar man kan ha. Så nu måste jag ju börja läsa på vad för sorter/arter som finns.

Ser typ ut som detta men mindre. Detta är på 480 liter.

Efter det besöket for vi till Alhems kyrkogård för att tända ett ljus på Marcus pappas grav. Första gången barnen följt med. Tilda hade lite svårt att förstå men hon ställde inte alltför många frågor heller. Efter att ljuset var tänt och placerat vänder sig Tilda till graven bredvid och säger ”Men där då? Där är det inget ljus.” Vi har ett gravljus över och låter Tilda ställa dit det. På väg tillbaka till bilen blir vi bjudna på fika kring en eldkorg. Det är församlingen som bjuder. Mysigt.

Denna dag har varit bra.. nu är jag trött och inatt ska jag ta igen lite sömn…

Mmm, så är helgen nästan till ända… Har en del till måsten innan sängen intas… Men helgen har varit så bra, trots förkylning hos mig och barnen. Tilda hostar illa och snorar rejält. Ture snorar och har varit allmänt hängig. Jag har haft ont i kroppen, men ingen feber, onda bihåler och en väldigt täppt eller rinnig näsa.

Igår, lördag, åkte jag till stan helt utan sällskap av vare sig man eller barn. Riktigt skönt att bara gå runt och kika på allt och ingenting. Skulle byta en tröja som Tilda fått men som blev förstörd i första tvätten. Innan jag gick för att kika på nåt att byta till säger expediten ”Just nu gäller Ta tre betala för en på hela barnavdelningen, oavsett lappar” Blev till att kika lite extra och kånka ut en kasse full i barnkläder =D

Sen bar det av till olika klädesaffärer och visst! jag hittade en del kläder. Köpte två mysig, urmysiga, tröjor och lite strumpor. Sen var jag till Twilfit med presentkortet från Marcus (julklapp) och STORshoppade underkläder! Så roligt, och typ alla bh:ar passade. Så det var bara att välja och vraka.

Köpte även en del fotogrejer, album och kartongblad för foton. Så nu ska här fixas med album och bilder, äntligen. Fast jag har ju inte börjat än…

Avslutade det hela med en lång kaffepaus med pepparsalami och briemacka på Lilla Marie med en När & Fjärran tidning. Så skönt! På väg till bilen köpte jag även med en liten ”blomma” till min underbare make. (har ju svårt att komma på nåt men en plåtsax från clas i sjön blev det, och kan ni tänka er… han hade igen plåtsax =D  )

När jag kom hem visade jag Marcus kläderna och när jag skulle prova bh:arna igen så tittade jag ner på dem, när de satt på. De satt ju inge fint alls!!! En av tre satt bra. Att jag bara tittade i spegeln i provhytten! Inte en gång tittade jag ner på det jag provade. SUCK. Nåväl, jag får lämna igen och prova igen…

Sen for vi och åt middag på Kungsgrillen. Låter lite shabbit kanske men så fantastisk mat! De hade precis fått tag i fint lamm så jag beställde nåt lamm av nåt slag. Har inte ätit så gott lamm på åratal. Sjukt gott!

Idag söndag vaknade jag tidigt som vanligt, med Ture. Halvslumrade en timme på madrassen i rummet tills Tilda kom ner vid sjutiden. Välling och sen påklädnad. Efter frukost och ikullägg av Turebur gick jag ut i den friska och soliga luften. Snön ligger ungefär två centemeter på gräsmattan och jag sätter igång med att fixa och grejja  med norra sidan av vår ”kulle”. Eftersom det inte är någon som helst vegitation på ”kullen” utan bara jord och rötter var allt såklart STENhårt. Stod och hackade i evigheter men tillslut fick jag lite fason på det hela. Marcus hjälpte att rulla dit några större stenar med lillgrävarn och jag öste ny jord över hela stället. Sen satte jag äntligen ner alla 71 tulpanlökarna i jorden. Hoppas det blir lika fint som jag tror till våren. Har även ett nät med ytterligare 100 tulpanlökar i olika färger som ska ner runt kanter och husväggar lite varstans, men det får bli senare…

Sen har jag åter varit till stan för byte av ett par byxor till Tilda och lite matshopping. Blev en Azelea, vit, till rumsbordet också.

Därefter gjorde jag för första gången i mitt liv, fläsklägg! Rotmos till och mums vad gott det blev.. Fast jag vet inte om jag kommer att göra det så ofta. Snacka om mycket verkstad för mycket lite…

Nu har jag bara lite plock i köket, hallen och så måste jag leta rätt på varma skor till barnen och kanske en overall till Ture. Sen blire sängen!!! Längtar…

Puss

Jao, då har man varit med på sin första styckning, hur illa det än kan låta… Ok, jag har sett stora köttiga djur förr, tror bestämt att jag har nåt minne av att min mor styckar nåt eller några djur. Men nu har jag alltså varit med själv… Fick tag på en älgkalv för 40 kr/kg. Valet var mitt, en fjärdedel, bak eller fram? Tog naturligtvis bakdelen.

Men så kom nästa problem… Hur styckar man en älg? Mamma bor för långt bort för att kunna komma hit och hjälpa mig på torsdag. Men vänta nu, Micke är ju jägare.. Han kan ju säkert… Men efter telefonsamtalet visar det sig att Micke inte alls kan… snopet. Hör mig för på jobbet, men ingen har möjlighet att hjälpa. De visar dock lite bilder och förklarar. Hmm, vassa knivar och sen är det enkelt?!

Men så kom jag ju på det! En av våra grannar, en pensionerad militär är ju jägare och verkar ju kunna allt. Måste höra med honom. Mycket riktigt, klart han kan stycka kalv!

Så när baken kom igår efter sju, åker jag direkt till Lars och han har dukat upp med plastbelagda bord, knivar som är vassare än vassast och ett par sågar. Döm om min (eller hans) förvåning när det stod klart för honom att det var en ÄLGkalv och inte en vanlig kalv jag ville ha hjälp med.

Allt gick hur smidigt som helt och på en bak som från början vägde 18kg fick jag ut finfina stekar och fileer och köttfärs på tillsammans 12 kg. Ska nu bara få min älskade svärmor att visa mig hur köttkvarnen fungerar så ska jag mala köttfärs ikväll.

Titta så underbart fina blommor jag fick av min underbara man och dotter. Enligt uppgift var det Tilda som valde.

Älskar er!!

Måste ju berätta om ridningen! Är en vecka sen nu men det blir som det blir. Jag loggar när jag har tid =)

Dagen började med att jag hämtade Inger för handling av matvaror och viner passande till maträtterna förståss. Sen for vi till Pernilla, dagen till ära, och gjorde iordning lite lunch. Tomatsoppa med gott mörkt bröd och pepparrotsost. Gött.

Sen bar det av i gamla citran mot Edalls stall i Ljusvattnet, Burträsk. Väl framme möttes vi av ett sto med en fyra månaders kalv. Sött sött. Medan jag väntade ute i friska luften, av naturliga skäl, gick de andra tjejerna in i stallet och hjälpte tanten ut med hästarna. Min svarta häst heter Prins och de övriga inblandade hästarna bar även de hannamn. Jag gjorde som vanligt, i alla nervösa, nya och spännande situationer. Jag frågade tusen frågor om allt, precis allt. Frågade om allt på hästen verkligen satt som det skulle, har ju blitt avkastad ett par gånger och vill inte följa med sadeln runt då detta redan är påprövat.

När vi skrittade iväg så säger tanten lite syrligt på bred stockholmska ”Jaa, här lär det ju inte bli annat än skritt!” Hon antog väl att jag var världens mes med tanke på alla dessa frågor och farhågor. Men, efter en stund när hon märkte att jag satt på bra blev det dax för lite trav uppför en backe. Gick superbra. Sen in i skogen och efter ett par hundra meter var det dags att prova tulta. Gick suveränt bra. Fick så mycket beröm =D Tyvärr beter sig hästarna lite annorlunda än ”vanliga” hästar om jag förstått saken rätt. Man gör lite tvärtom med Islänningar. Detta gjorde att det blev lite problem för Pernilla då hon provat rida lite på ”vanliga”. I sin oförmåga att få hästen att göra som hon ville bad hon om hjälp. Tanten var så lite pedagogisk man kan vara. Hon var rent av hemsk. Visst kan man väl försöka ha en
bra beskrivning till hands om hur man ”talar” med hästen? Nåja, efter ett tag gick det bättre och tanten blev mindre snäsig. Hon blev riktigt snäll =)

 
Vi tultade på en hel del och Inger och Pernilla provade på lite galopp dessutom, vilket jag avstod. Men jag vet inte om det gjorde till eller från. En kvart senare flög det upp något ur skogen alldeles intill hästarna och alla fyra ryckte till, dessutom ryckte min till lite extra och hur jag än försökte så gled jag av. Kom ihåg att de tankar som for runt i mitt huvud handlade om att kameran inte fick gå sönder och att jag hoppades och bad att inte få några hoppande bakhovar på mig. Rullade ihop mig allt jag hade och klarade både kameran och hovarna. Puh…

Men, snacka om kroppens reaktion på detta!! Så sjukt mycket adrenalinpumpad jag blev! Blodet rusade, jag tokskakade, blev superrädd och så nära gråten. Kände ingen speciell smärta men byxorna hade gått sönder. Efter ett par minuter satt vi upp igen efter att tanten frågat om jag inte skulle leda hästen hem. Aldrig!! Nåväl, vi skrittade på och efter ett tag frågade jag faktiskt om vi inte kunde tulta igen. Så innan vi var tillbaka på gården hade vi tultat en bit till! Men sjukt så kul det var! Trots vissa skador…

Efter detta for vi till Edda för en relax, men möttes av stängda portar. Trist. Vi var påväg till Inger för att duscha då vi kom på att Scandic säkert har nån bastu och nå duschar. Kanske en pool? Inger flörtade lite med personalen och vips var vi inne, 35kr / person!! (I duschen syntes mitt lilla fall, eller det som blev resultatet av fallet i alla fall. Ett stort blåmärke högt upp på höger lår och mitt i detta märke ett par små, något blodiga, sår. Även mitt vänstra knä hade fått sig en liten smäll då det var blått och svullet. Men inget värre än så. Får lätt blåmärken, som min mor. Ni som sett hennes lårkakor kan nog förstå hur mitt lår såg ut… Vi är ju trots allt släkt =D )

Sen for vi i alla fall till Inger och gjorde mat. Menyn bestod av:

• Förrätt
  Ungsbakade rödbetor med getost och valnötter

• Varmrätt
  Färsk lax bakad i ugn med gräddädel och en risonisallad
  med rostade pinjenötter och en god ädelostsås

• Efterrätt
  Hallonpannacotta på vit choklad toppad med passionsfruktchoklad 

 
Mycket gott var detta och så mysigt sällskap. Tror Pernilla var nöjd med sin 30-års present.
Dagen var helt klart så lyckad!

Tack tjejer!!
Kramar på er

Måste bara få dokumentera Tildas stol. Hade för mig att jag gjort det redan men det var nog på fb.

En Hepola juniorstol från IKEA i furu. Ommålad med vit grund och sen chockrosa. Två små gula blommor pryder ryggen och sitsen. Sen en klarlack över det. Allt för min Tilda.

Har nu hittat en stol i Stockholm som min kära morbror har köpt åt mig. Ska bara klura ut hur jag får hem den till Skellefteå. Sen ska den målas på samma sätt, men i turkost och limegrönt. Passar nog bra åt lille Ture när han blir stor nog att sitta på en juniorstol.

Kladdkaka som bjöds bort på uppvakning av Örvikenmamman Qina. Blommorna är gjorda i sugerpaste, kristyr och pärlekulor  =D

Måste ju få publicera även en bild på en annan vacker färg. Orange. En liten sväng i våtmarkerna kring Kroksjö hann jag med i början av augusti. Tyvärr ingen stor skörd av det norrländska guldet men ett par burkar sylt blev det.

Hjortron är vackra…

Blomsterlökarna jag fick i present när jag fyllde år blev inte så mycket av i år och jag hoppas verkligen att de kommer upp nästa år istället. Kanske de har samlat på sig så mycket kraft så de sprakar i färgerna nåt fantastiskt. En av lökarna hann dock komma upp en hel del och visade mycket blad och en hel del knoppar. Men då hösten tagit sitt första kylande tag om trädgården trodde jag verkligen inte att jag skulle få sen den i sin fulla prakt. Men, värmen kom en sväng igen och när det var som soligast slog den ut! Så fantastiskt vacker den var!

Bilden är tagen i september men jag lever på minnet av den och hoppas att jag åter få sen den nästa år…

Tack kära syskon med familjer för denna bild!

Puss