Känner mig så duktig! Har varit ute och gått tre mornar i rad nu. Köpte nya dojjor för dryga veckan sen. Sådana där med ”rund” sula. Lite speciellt att gå i men jag tror på dem. Fick en 30-dagars garanti också. Så visar det sig att skorna inte fungerar så får jag byta ut dem mot någon annan sort. Känns skönt då skor inte är av billigaste slaget.

Bilden är från Rykäs hemsida

Ska försöka gå varje morgon semestern ut, om det inte är något annat som måste gå före. Hela dagen blir så mycket bättre när man startar med 5 km promenader =)

Semester hemma i sommar… Alla säger att det är så skönt! Men jag håller inte med! Semester hemma?! Ok, det är som en enda lååång helg. Skönt och roligt att få vara hela familjen hemma samtidigt, men allt det ”vanliga”, det som ska göras varje dag, är precis som det alltid är… Jag längtar tills vi far hemifrån… längtar till en annorlunda dag som följs av en till och en till och en till…

Vi bokade en hotellnatt på Hotell Lappland i Lycksele. Hotellet bredvid den där jättekåtan ni vet. Familjerum med biljetter till djurparken i samma pris. Vi for tidigt på tisdag morgon och kom fram vid tio. Var på parken och klappade getter. Kollade på får och såg när sälarna fick mat. Men det mest spännande tror jag var brunnen i marken 😉 Nä skämt åsido.. Barnen kanske är något små fortfarande. De var less efter inte alls många timmar. Men bad på hotellet, en del bus och en jättehärlig middag innan natten. Suveränt! Mysigt att sova tillsammans alla fyra i samma rum också… Gosigt. Dagen efter blev det hotellfrukost och ihoppackning av alla grejjer. Tanken var att vi skulle på Ansia badpark. Men innan dess gick jag för att hälsa på mina farföräldrar på andra sidan älven. Ni skulle ha sett deras förvåning när jag plingade på dörren och steg in. Trots allt prat om krämpor och luktande ventiler, gräsklipparn som alltid går och för stor insyn verkade det ändå vara hyfsat bra med de gamla. De börjar ändå vara rätt nära hundra nu. Efter ett par nära två timmar gick jag tillbaka för ett besök på badparken som sagt. Men när vi såg den kö, som ringlade sig ut från kassorna, ut på gångvägen och en bra bit till bestämde vi oss för att fara på Vitbergsbadet istället, i Skellefteå. På vägen hem stannade vi till på ett mysigt strandcafe och åt sen lunch. Sen blev det badäventyr i hemmastaden. Mycket uppskattat. Helgrillad fläskfile med potatiskroketter och en skön avslutning på vår lilla semestertripp. Det enda jag ångrar är att jag inte tog med mig barn och man till farföräldrarna… På nåt vis trodde jag väl att de bara skulle störa att ha med sig två busfrön varav ett är busigare än busigast. Men, jag får se till att ta en Lyckseletripp till i höst och visa upp min underbara familj.

Just nu jobbar Marcus återigen med friggen.. Han är så duktig och det blir så bra!

Puss

Idag har varit en dvala-dag… En dag med inget speciellt, bara det vanliga. ”Tråkigt” väder, eller egentligen helt rätt! Kvavt, kvalmigt och hett på förmiddagen.. Senare svalare och till slut kom regnet, om så bara för en halvtimme, men regnet vräkte verkligen ner.. Så skönt!

En skön dag, lite ledsam men så mycket bättre än gårdagen. Igår fick jag reda på om allt det hemska som hände Norge i förrgår och natten mot gårdagen. Bomber och hemska dödsskjutningar… Så ofattbart och så grymt. Tänker på alla de som drabbas på något sätt. Någon mister sitt barn, någon sin pojkvän, en syster eller bror? Kanske är det någon som mister flera? En stor sorg och det blir så verkligt när det händer så nära..  Man vet inte riktigt hur man ska hantera allt det hemska. Diskutera och prata om… fundera och prata mera..

Min mormor valde även gårdagen som sina sista timmar i livet. Hon lämnade oss tidigt igår morse och det blev så tomt.. En befrielse för  henne att få lämna sin sjukdom men en tomhet för oss som är kvar. Träffade henne inte alltför ofta men sista gången var jag hos henne var jag där ensam. Jag hjälpte henne med maten och vi sjöng och åt choklad efteråt. Det var mysigt men även sorgligt att se att hon är så långt borta… Igår kändes det verkligen som att man bodde på helt fel ställe. Helst av allt hade jag velat vara hemma hos mamma och kramats och gråtit. Jag är så tacksam för att hon fick sällskap av Vickis, Jonatan och Åsa i alla fall. Hon slapp vara ensam och idag kommer pappsen hem och kan kramas med mamsen..

Man blir trött efter en sån dag… man har gungat i känslorna, man har gråtit till och från flera gånger hela dagen och man blir helt slut. Så idag var det skönt att bara få vara…

Nja, öser gör det väl inte.. men vad trött man blir när solen täcks av gråa moln och regnet droppar och drippar… Kan ju ha att göra med att jag nu i en veckas tid har lagt mig vid midnatt eller senare och trots detta stigit upp som vanligt klockan 6.30.

Men en regnig dag med bara slapp-göra är ok! Jag behöver inte städa eller diska eller tvätta. Jag behöver inte heller måla panelen till friggen. Idag är det ok att läsa en tidning, eller blogga eller bara inte göra någonting. Ganska skönt.

Vi for med barnen till stan och Tilda fick köpa sig en prinsessklänning. En sådan där rosa med puffärmar och utstående kjol. Så nu har hon lekt prinsessa hela eftermiddagen. Hon känner sig så vacker =)

Sitter i tyggungan.. i skuggan.. Det fläktar lätt och jag är så otroligt glad över att vara där jag är!

Igår firade jag och Marcus 5 år som gifta! Barnen tillbringade eftermiddagen och natten hos farmor och jag och Marcus hade bokat bord på Los Pepes. Spansk restaurang med mycket tapas och gottigott! Börjar nog känna en hel del folk i denna stad, då vi under besöket på restaurangen träffade på fyra sällskap vi känner/är bekanta med..

Maten var underbar och klockan 8 var fortfarande värmen så slående att vi kunde promenera och vara ute ända till halv elva innan man började känna lite svalka i luften. Som att vara utomlands helt enkelt.. Skönt! Vårt femårsjubileum var klockrent! =D

Det är måndag förmiddag, jag sitter på altanen i tyggungan och tittar på mina barn. De är glada. De har nyss fått en studsmatta. En sån där stor rund studsmatta med nät runt. En sån där man kan göra sig illa på…

Jag har alltid sagt att en studsmatta ska inte vi köpa. Ska mina barn hoppa får de göra det hos någon kompis. De är för farliga, de kommer bryta benen och göra sig illa. Men så ringde Marcus, hans kollega ville bli av med sin matta. Barnen hade växt ifrån den. Jag vet att barnen älskar att hoppa. Så, nu står den här. Tildas ögon när hon såg den i morse. Oslagbart! Nu gäller det bara att se till att inga ben blir brutna… Men mina barn är glada =D