Skön dag! Varmt, soligt och lockande.

Efter jobbet for jag och hämtade Marcus. Vi for tillsammans och hämtade trollen på dagis. Hade gett dem nya direktiv i morse. Ture får sova max 1 timma och absolut inte före lunch. Förväntade mig därför en grinig kille som skulle vara supertrött och skrikig. Men möttes av en glad gosse och en söt bustjej!

Vi for hem och medan jag gjorde i ordning maten, plättar (skellefteplättar, vilket vill säga vanliga hederliga pannkakor) var ungarna ute och lekte. Visst fick man springa ut lite då och då eftersom barnen inte riktigt ville vara synliga… Men så blev det mat, mätta i magen gick vi ut igen. Ture och Marcus körde åkgräsklipparn och jag och Tilda planterade blommor. Underbart! När vi kom in blev det dusch och nu är det välling och sen bums i säng. Med GLADA barn! Idag är jag så nöjd!!!

Hoppas på en skön natt också =)

Allting går uppåt och nedåt med jämna mellanrum. Ibland lite mer nerför men ibland en hel del uppför. I slutänden kanske man ändå stannar nånstans kring nollan?

Nu är det lördagskväll och ungarna har precis lagt sig och vi har sjungit ”Gud som haver” Marcus är ute och bygger på husvagnen och jag avvaktar en stund innan jag hade tänkt att gå ut och stöka till lite på gården. Jag menar, vem vill ha kvar skidorna ute, lutandes mot garaget, redo att tas på, strax innan juni? Nä, de ska in i boden.

När min man kom hem natten mellan måndag och tisdag blev jag så glad. Det var lite underligt hur lättad man blir över att han kommer hem. Allt man grunnar på och allt man känner blir liksom bara så mycket enklare och inte lika svårbearbetat. Att veta att man inte står där ensam utan att han finns där för mig och våra barn är så skönt! Han hade haft en underbar helg och gav den fem poäng av fem möjliga. Det är bra betyg det. Min förra helg fick kanske inte ens hälften av poängen, men jag är glad att han fått uppleva några sköna dagar med trevliga polare. Nästa helg blir min…

Efter en hel del funderingar och påtryckningar från min äkta hälft har jag nu bokat in mig på Källan spa utanför Åmliden. Jag åker dit till lunch på fredag och bor där, helt själv, till söndag efter frukost. Det ska bli så skönt. Jag ska ha med mig lite böcker och så sköna promenadskor förstås. Lunch på fredag, därefter blir det ansiktsbehandling och sedan middag. På lördag har jag bokat in en Lavendelkur. Vilken består av turkisk kroppsskrubbspeeling, därefter en kroppsinpackning med lavendelmassage som följs av en skalpmassage med lavendelolja och allting avslutas med en fotmassage. Å så skönt!!! Jag hoppas att jag efter dessa dagar kommer hem med mycket ny energi och ork..

Det ska alltid vara så mycket som följs åt. Dåligt, bra och vanliga saker. Men allt blir till en additionseffekt och ibland pallar man bara inte..

För två veckor sedan hände något fruktansvärt. Sånt som bara inte får hända men som tydligen händer i alla fall. Denna händelse får min familj att tappa andan. De man har närmast sig och som betyder så mycket blir sårade, arga, frustrerade och så lessna. Jag blir själv påtagligt lessen och arg. Dagen efter att sveket som detta handlar om kom i dagen börjar jag mitt nya efterlängtade jobb…

Jag blir hemma tre dagar. Beror det på en vattenparasit som för tillfället härjar i Skellefteås dricksvatten. Eller beror det på någonting annat? Toan är iallafall ett måste och jag kan inte fara på mitt nya arbete. Blodtrycket är för högt, man säger att vi måste hålla koll..

På torsdag börjar jag äntligen och det känns bra. Men allt, verkligen allt, är så nytt. Alla system, och de använder många, är helt nya och det enda jag kan någorlunda är excel. Många nya ansikten och en helt ny värld, gruvornas värld. Mitt huvud blir fullproppat med information varje dag.

Skönt att solen börjar vara upp så länge. Man blir så glad! Dessutom är det verkligen vår nu. Men våren har sina baksidor också. Barnrummet som vi gjorde ”klart” för ett par veckor sedan saknar rullgardin.. Vilket i sin tur gör att mina barn, speciellt Ture, vaknar supertidigt. 4 närmare bestämt.. Suck..

Min lillasyster Victoria kommer och hälsar på. Så roligt och trevligt det ska bli.. Vi ska prata och umgås och må gott. Hon behöver pysslas om. Hennes karl lämnade henne för ca två veckor sedan och hon behöve komma iväg lite. Hon kommer och barnen är supernöjda. Jag är jätteglad att ha henne här och vi umgås. Kvällarna blir förståss senare än normalt, men det gör ju ingenting..

Jobbet fortsätter och Ture fortsätter vakna tidigt. Vi försöker ta hand om varandra och stötta och prata. Kvällarna blir sena och i fredags for både min älskling och min lillasyster bort respektive hem. Jag blir ensam med mina busiga barn. Natten mot fredagen var fruktansvärd. Ture bökar och stökar från två på natten. Vid fyra tar jag upp honom. Han somnar inte om och bara vetskapen om att diskmaskinen inte gått så att nappflaskorna är odiskade får mig att bryta ihop. Vi hjälps åt med barnen och sen far de. Jag tar barnen på dagis varefter jag själv far till ögondoktorn..

En första fråga från doktorn, en vänlig fråga om hur det står till, får mig att tappa fotfästet och jag brister i gråt.

Hämtar barnen på dagis vid halv två. Möts av barnskrik och förstår snart att det är Ture. Han börjar bli trött igen informerar personalen. Han sov 2,5 timmar på morgonen men är nog trött nu igen. NEJ! jag vägrar lägga honom. Han kommer i så fall vakna än tidigare.. Jag åker hem och vet inte vart jag ska ta vägen. Ringer en vännina som bjuder hem oss. Dagen blir faktiskt räddad. Barnen får kompisar att leka med. Vi får middag och jag är hemma med nöjda barn halv sju. Efter lite välling så är de i säng till sju. Pustar ut..

Fyra gånger, fyra gånger har jag tappat greppet och börjat flänna. Jag tappar saker, de bara glider ur händerna på mig.. Jag kan inte se, allt blir suddigare ju längre dagarna går. Doktorns svar på detta är sömnbrist och nackbesvär. Mina ögon i övrigt är friska. Jag behöver sova.. Men när? När ska jag hinna sova igen och Komma igen? Fem år? om fem år är Ture sju och Tilda nio. Då, då kanske man orkar mer…

Tänk vad saker kan förändras på bara ett par minuter… Ena stunden är allt precis som vanligt. Man känner lycka och är tillfreds med tillvaron. Man är lycklig med de personer som står en nära. Så händer något och allt raseras. Man känner sig lurad och kan inte förstå varför… Ilskan som stiger och besvikelsen. Sen kommer en sorg… en sorg över vad som inte längre finns… Förståelsen finns inte. Varför? Varför?

Började dagen med att fara på Travet, på klädbytardag. Enormt lång kö men stod bara i 5 min innan de släppte in oss. Raka vägen till skodelen och visst hittade jag skor! Två par Kavat strl 23. Ett par vanliga skor och ett par sandaler till Ture. Tilda fanns det ingenting, men jag kan tänka att när aktiva barn haft ett par skor en säsong så är de totalt uppnötta. Det såg så ut i alla fall. Fyndade även en hel del kläder, bla en fin tröja till Ture för tio kronor som jag sen märkte, fortfarande hade prislappen hängandes, 129kr! Fynd! =)

Sen var vi ute på gården i ett par timmar i det finfina vädret. Inga mössor och inga vantar. Sköönt!

Vid middagen kommer jag och Marcus på att vi kanske ska ta ner Pilen på gården. Han far och lånar motorsågen av Micke och jag tar barnen. Efter att barnen lagt sig, jag och Marcus ätit god lördagsmiddag och tagit det lugnt en halvtimme tar sig älsklingen ut och sätter igång med avverkningen. Halv tio i kväll var pilen borta. OCh vad ljust det blev! Så svårt att förklara men det är helt underbart. Kanske vi slipper mossan till och med. Dessutom kan jag lova att vi slipper alla dessa miljontals små små löv som av någon anledning faller ner på uppfarten varenda höst. Skönt är det och bra blev det!!!

Vi har blitt med bebisar! Två stycken! (Men det är inte så allvarligt som man skulle kunna tro..) Vårt lilla akvarium på bara 25 liter har nu i tre veckor stått mörkt eftersom lamporna la av och Arken Zoo inte har kunnat hjälpa oss! I onsdags var jag in i butiken och frågade om lamporna dykt upp än men fick nej till svar. Jag undrade därför om inte vi kunde få låna lampor av dem tills våra dykt upp. Det var inga problem! Lamporna låg dock på bänken ett dygn innan vi satte dit dem. Och vet ni vad vi fann? När akvariet äntligen fick lite belysning ser vi två små söta bebisfiskar simma omkring! Underbart! Jag och Tilda for genast in till stan igen för att handla lite bebismat. Det är dessutom en till hona som ser grymt tjock ut. Antar att bebisarna snart får några kompisar =)

Så är det onsdag igen. Så skönt det är med dessa välsignade dagar. Tänk så mycket mer man får ut av sitt vardagliga liv när man mitt i veckan kan vara hemma och umgås med dem man tycker allra mest om i hela världen. Tänk att totalt få släppa allt som har med det stressade arbetet att göra.

Jag har nu bara två dagar kvar på Ursviken. Två dagar, torsdag och fredag, fyllda med massor av saker att ordna med och en hel del som jag helst av allt vill få klart innan jag slutar. För på måndag börjar jag mitt nya arbete. Jag har fått en tjänst som maskinkonstruktör på Outotec på Anderstorp. Det är ett relativt stort företag och möjligheterna för mig att utvecklas känns stora. Får lite längre till jobbet men tänk, då får jag ju köra min nya hoj lite längre =) Man kanske kan tänka att nu när jag börjar på nytt arbete så bör man (jag) arbete full tid. Men jag mår ju så bra av att få vara med de små trollen så jag kommer faktiskt att även i fortsättningen vara föräldraledig 25%. Superskönt. Sen får vi väl se längre fram men just nu är det så här jag vill ha det.

För att komma tillbaka till min välsignade onsdag… Planerna för dagen är inte så stora. Men framåt nio blir det frukost och sen kanske vi går ut i det kyliga vädret någon timme. Solen strålar men temperaturen ligger kring 4 grader än så länge. Lite väl kyligt för en dag i maj. Men vi är glada ändå =)