Vi bor hos min mamma, barnens mormor och morfar förstås. Mormor och morfar är inte hemma just nu men det funkar ändå, nästan.. =)

Imorse skulle jag in till IKEA, handla ett skåp och lite andra grejjer på en lista. När jag klätt på mig och ska ut ur huset får jag inte upp dörren!! Gahh… låset går bara runt runt runt… hjälp vi är inlåsta! Vad händer nu? Måste vi krypa ut genom fönstret? Jag får skippa IKEA och ringa en låssmed?! Marcus kommer och lugn som han är skruvar han upp låset och fixar allt! Så himla bra att jag har honom, men paniken hann jag känna på..

Kring 16 for jag till Skottsund. Min mormor bor där på ett hem för dementa. Hon har bott där rätt länge nu och tyvärr har jag inte varit där på länge heller. Men nu for jag dit. Kom dit när det var dax för mat, så jag gav henne maten. Hon har alzheimers och vet kanske inte vem jag är. Hon visar inte att hon vet vem jag är. Men hon håller min hand, hon klämmer den och hon stryker den med båda sina händer. Vi är på hennes rum och smaskar i oss lite after eight och hon skrattar. Jag sjunger ”Sankta Lucia..” Mormor fyller i med ..”skänk mig en tia” och så skrattar hon igen. Jag fortsätter och sjunger olika sånger och pratar med henne om julen och att det snart är nyår. Hon flackar lite med blicken men hon ler då och då verkar det som. Det känns rätt tungt att vara där men samtidigt känns det skönt att träffa henne och hålla henne i handen. Jag tycker om henne så och hon är så go. Jag lutar mig för att ge henne en kram och hon lutar sin kind mot mig. Min goa goa mormor.

På vägen därifrån trillar några tårar, det är tungt, det är en otäck sjukdom. Jag ber till Gud för henne och önskar att hon får må bra och känna sig trygg.

Imorse tittar jag ut mot havet och fasar för att se att vi är helt insnöade… Det har tokblåst hela natten och det brukar driva massor med snö. Jag andas ut när jag ser att uppfarten ser helt oberörd ut. Puh…

Marcus kommer ner kring 8.30 och tittar ut genom fönstret han med, men upp mot garaget och skogen.. ”Tina! Har du sett?!” Jag tittar ut… Ok, det har inte drivit nåt på ena sidan huset, utan det har drivit långt upp på uppfarten och allt har lagt sig mot carporten och bilarna!!!

Sitter i soffan med laptopen i knä.. Min älsklingar är så otroligt morgonpigga. Ture började redan halvsex i vanlig ordning med att prata och stöka i spjälsängen. Bad Marcus att gå dit och efter var Ture så tyst, i ca 15 minuter. Sen samma visa igen. 06:00 gav jag upp. Tog Ture och hans kudde i famnen och gick er. Drömmarnas trädgård på tv och en slocknad mamma i soffan i en halvtimme. Sen börjar nästa barnprogram som enligt Ture inte är lika underhållande. Precis när flaskan är gjord tassar barnfötter ner för trappen. Tilda är vaken och vill mysa i soffan. Efter vällingen har bägge barnen mer energi och vips är det play-time. Nu leker de gott tillsammans borta i lekvrån.

Jag tror förresten nästan att den andra penicillinsorten tog direkt.. Är bra mycket piggare idag, har i och för sig tagit en treo men redan innan var jag nog övertygad om att det nu går åt rätt håll. Så himla skönt!

Dr Malin ringde nu på eftermiddagen.. Hon frågade hur jag mådde, om jag blivit bättre. Eftersom jag inte märkt någon skillnad, är lika tät i bihålorna, hostar om inte mer och är fortfarande sanslöst trött, sa jag naturligtvis att jag inte märkt av någon som helst förbättring, snarare en försämring med tanke på att jag börjat hosta mera. Hon berättade att hon fått svar på proverna och att bakterien jag har är resistent mot Kåvepenin. Så nu har jag fått ett nytt recept på en ny kur penicillin som ska vara aggressiv mot just min bakterie. Skönt! Jag hoppas verkligen att jag blir pigg och kry nu. Dessutom ska denna tablett tas i samband med måltid och inte på fastande mage som förra, vilket är ett stort plus. Enklare att hålla reda på. =)

Har inget skrivit sen jag for mot Stockholm för nästan tre veckor sedan. Här hemma är allt helt sjukt… bokstavligt talat. Sjukt sjukt sjukt. Jag är är så less på detta nu. Orkeslös och hängig. Men jag tror det vänder, snart. Var hos doktorn i måndags, min goa svärmor var på mig och eftersom jag frös och hade lite feber samt onda bihålor för femtielfte gången i rad sen oktober i söndags ringde jag och klagade på min evighetslånga förkylning hos någon syster på Skelleftehamns VC. Väl där tog de sänkan som var lite hög och efter en hel del konsultation mellan systrar och doktorer var jag välkommen att återigen komma till VC två timmar senare samma dag. Det andra besöket resulterade i recept på penicillin och kortisonspray för näsan. Ska även fösöka skölja näsan med saltvatten ofta, ofta. Enligt doktor Malin så kan sköljningar av näsan förkorta förkylningsperioden med halva tiden! Det ni! Efter att ha lämnat in lite slemprover dan därpå på LAB började således min kur av penicillin och kortisonspray. Nässköljningarna var fruktansvärda! Hua, men jag ska fortsätta, jag ska..

Nu ligger jag hemma i sängen eller i soffan och gör ingenting. Absolut ingenting. Precis som doktor Malin förmanade så är jag nu hemma och sover denna vecka. Tänk att det ska behövas en doktors kloka råd för att man ska göra det kroppen har skrikit efter ett bra tag.. Sova sova å vila vila.

Hade så mycket jag ville få ner men nu blir det slut på skrivandet ett tag. Ska vila lite =)